1984 sökte jag sommarjobb hos Securitas. HR-kvinnan som höll i rekryteringen uppmanade mig att söka något annat då företaget troligen gick en konkurs till mötes. Jag tog jobbet detta till trots och mycket har hänt sedan dess.
Det sägs att tiden går fort när man har roligt. Något jag numera måste instämma i när jag blickar åter på mina 36 år i företaget, 33 som chef varav de senaste 11 åren som landschef för Securitas i Sverige. En yrkesroll som mer upplevts som ett kall än ett jobb för mig. Under dessa år har jag haft förmånen att leda Sveriges största säkerhetsföretag men också varit med och påverkat och sett hur industrin utvecklats till en bättre plats att verka inom.
Inte hade jag kunnat ana att mitt sista år vid rodret skulle präglas av en viruspandemi som vi fortfarande inte sett slutet av och förlusterna världen över har varit, milt uttryckt, förödande. 2009 stängde Securitas böckerna med förhållandevis goda resultat trots den då rådande och högst smärtsam lågkonjunktur som Sverige befann sig i och trots att dessa två händelser skiljer sig avsevärt från varandra så är det två kristider jag fått vara med om på mycket nära håll. Att vara företagsledare i krissituationer är sällan en enkel uppgift men både då och nu har och gör mina medarbetare utomordentliga insatser trots att situationen är högst plågsam och svårarbetad. Till er vill jag rikta ett specifikt tack för utan dina insatser hade vi aldrig klarat oss genom den här pandemin så passa bra som vi gör, trots att så många andra företag vittnar om det motsatta. Tillsammans har vi nått de mål vi satt för Securitas som företag – även om det ibland varit utmanande att överblicka en helhet – och vi måste fortsätta att kämpa för att vara bäst i branschen genom att ständigt överträffa vår ambition att fortsätta utvecklas och ständigt bli bättre. Fortsätter vi såhär, behåller vi vårt försprång i branschen vilket i sin tur skapar en stabilitet i vår leverans och en fortsatt god arbetsmiljö för våra medarbetare.
På mindre än ett decennium har Securitas omsättning ökat kraftigt, vi har höjt kvalitén på vår personal och minskat vår personalomsättning. Tjänsteutbudet har även det följt både teknisk som samhällets utveckling och vi har uppnått mycket som varit omöjligt för andra bevakningsföretag. Men vi ska komma ihåg att tillväxt och välmående resultat inte enbart kommer av nya avtal och reducerade kostnader. Att som företag kunnat uppvisa en homogen och stark profil sprungen ur våra anställda är om möjligt lika viktigt. Securitas företagskultur grundas på alla de tankar, känslor och energier som varje medarbetare tillför laget och som i sin tur leder till den beryktade Securitasandan. Tack vare mina medarbetares hårda arbete, engagemang och plikttrogenhet har det alltid smittats av på mig att också velat göra mitt yttersta i min roll som landschef. Att dessutom se hur våra kunder vuxit i sin kunskap inom säkerhetsområdet har utmanat oss att driva oss snabbare framåt än övriga, vilket avspeglat sig i förtroende med fina tillväxtsiffror.
Framtiden för säkerhetsindustrin kommer fortsatt vara gynnsam. Jag ska inte sticka under stolen med att det känns i hjärtat att lämna vd-posten, men de internationella och nationella satsningarna inom teknik och digitalisering som kommer ta fart i närtid tror jag är helt rätt väg att gå och något jag kommer följa noggrant. Det kommer vara de muskler som får Securitas att fortsätta växa under kommande år och fortsätta tänja gränser för vad som är möjligt i industrin även om efterdyningarna av Covid19 kommer att ha en fortsatt påverkan på vårt samhälle lång tid framöver. Ytterligare en anledning till att säkerhetsbranschen kommer att fortsätta att vara en tillväxtbransch är den grova brottsligheten som inte verkar lugna ner sig utan snarare eskalera. Och som jag otaliga gånger påpekat tidigare så måste vi komma från ett ensidigt fokus där vi räknar poliser och istället börja samverka mellan myndigheter och privata aktörer för att ta tillbaka kontrollen över säkerheten för vårt gemensamma Sverige. Åtgärder som möjliggör ökad lagföring kan inte vänta. Inte heller den naiva och inskränkta synen på kameraövervakning som vi fortfarande tampats med. Idag sker det via intelligenta IT-system som är direktkopplade till vår övervakningscentral som i realtid kan streama ut nyttig information till väktarnas mobila enheter. Men utvecklingen kan inte stanna här.
Att jag haft förmånen att få vara med och utveckla och påverka det svenska trygghetsarbetet för Sverige i stort men framförallt för våra kunder har även handlat om att förebygga och begränsa skador på miljö såväl som på egendom som byggnader och infrastruktur, men också bidra till en större upplevd trygghet generellt. Något som är särskilt viktigt i en urbanisering eller växande storstad, då det finns en större andel brottsutsatta och otrygga individer i relation till folkmängd än på mindre orter. Samtidigt kan skillnaderna mellan städers stadsdelar vara enorma. Otryggheten är större i de delar där det finns en utbredd ekonomisk, social och politisk marginalisering och ett tydligt utanförskap.
Regeringens lösning för att råda bot på upplevd otrygghet och risken att utsättas för brott stavas polisnärvaro. Och ja vi ser en ökning av sökanden till Polishögskolan men om partierna ser detta som sitt ”viktigaste uppdrag”, att fortsätta se till att polisen byggs ut, men inte ser till helheten så har vi en potentiell högrisk i vårt framtida AB Sverige. Den grova kriminalitetens utbredning kommer inte låta sig vänta på examinationen av nya polisaspiranter. Tvärtom. Innan våra förtroendevalda lyckas presentera och uppvisa en enad front med realistiska lösningar kommer kriminaliteten fortsätta att breda ut sig. Att polisen ska lyckas med sitt uppdrag har därför sällan varit viktigare. Men om problemet är att polisväsendet saknar tillräckligt med information och insyn för att lösa grova brott kan svaret inte gärna begränsas till fler poliser. Vi måste våga adressera den rådande strukturen bland kriminella och problemen för rättskipning. Exempelvis har de lovordade jourdomstolarna inte vunnit den kraft som jag tidigare hoppats på. Och hur bryter vi den tystnadskultur som råder där ögonvittnen avstår att vittna mot de kriminella som besitter våldskapital, från att berätta vad de vet? Att Danmark och Norge ligger före oss med anonyma vittnesmöjligheter borde vara något för Sverige att ta till omedelbart då det även är en relativ enkel åtgärd för att uppmuntra vittnen att träda fram på ett säkrare sätt.
I dagarna byter jag roll och lämnar över vd-hatten till min efterträdare. Jag kommer dock finnas kvar i företaget framgent men även kunna fokusera mer kring säkerhetsrelaterade frågor inom industrin där mina åtaganden för olika styrelseuppdrag inom de olika branschorganisationerna kommer vara prioriterade. Därför vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare, kunder, samarbetspartners, fackliga representanter, myndigheter och människor jag kommit i kontakt med under dessa år och som alla bidragit till Securitas starka resa genom både oroliga, starka, innovativa och problematiska tider. Det hade aldrig varit möjligt utan er!Och tack för att jag fått förtroendet att företräda den bransch jag med ödmjukhet förknippats med under dessa år och hyser största respekt till. Trygghet är enligt mig en mänsklig rättighet och något jag oförtrutet kommer fortsätta att vurma för då det är något alla förtjänar oavsett ställning, ålder eller kön i samhället.
Vi hörs och syns!
Högaktningsfullt,
Joachim Källsholm
